Här kommer dagens saga:

Det var en gång, långt borta i ett land

en liten flicka som ville ha nån att hålla i hand

Hennes steg genom livet var kantat av glädje och sorg

hon sökte efter något, gick över gator och torg

I hennes hjärta fanns ett kärt minne

som hon vårdade ömt i sorgens timme

När livet var tungt, utan förtröstan om en morgondag

mindes hon när det var "du och jag"

När hon gått och väntat på ett barn som aldrig kom

en gång när det var vi och dom

När hon haft så mycket längtan

en gång i ungdomens trängtan

Hur hon blåögt gått in i kärlekens rus

då livet fortfarande bjöd på barndomens bus

Hur dom lekt med livets svåra och famlat sig fram

och tagit allt från möjligheternas damm

Innan all sjukdom och sorg tog över allt liv

innan dagen bestod av gräl och kiv

När hon fortfarande var lilla Sessan på ärten

med mycket kramar, pussar och nyp i stjärten

När han sen försvann hade hon förlorat två

hjärtat blev krossat och hon grät som dom små

Det barn som fanns kvar blev hennes enda tröst

och inom henne lydde hon den röst

Som alltid hade gjort sig hörd

den som alltid hade haft en stark innebörd

Som hjälpt henne svåra stunder

när hon behövt ett eller två små under

Dagen var tung och natten ännu värre

allt runtomkring var ett problem smärre

Hon hade kunnat gå genom eld och vatten

men när hon fick telefonsamtalet den natten

Brast alla murar som hon trodde hon byggt

och allt som hon hade trott var tryggt

Försvann i ett trollslag bara så där

när han gick bort, han hon hade kär

Hon försökte laga hjärtat på alla möjliga sätt

men hur det än var blev det aldrig rätt

Hon var förvirrad, rädd och ibland helt borta

och stunderna med andra blev alldeles för korta

Men den tunga natten fick delvis ett slut

ur sorgen tittade en annan flicka ut

En flicka som funnits långt där inne

hon som bara funnits med i sinne

En tjej som inte lever upp till alla andras krav

en tjej som går och sätter blommor på sin älskades grav

En tjej som fortfarande söker men har fått styrning på sitt liv

och som äntligen vågar att ta ut i sina kliv

Förhoppningsvis en dag så blir hon en kvinna

men all sorg i hjärtat kommer nog aldrig försvinna

Där finns de än, de två som försvann

och vet ni vad denna saga är sann

För flickan som skriver denna saga kommer aldrig försvinna

även om hon så blir en sjutusan till kvinna

Inom sig så bär hon så många bus

och hon lever på livets sorger och lyckorus

Som ni vet måste alla sagor ända

och i livets bok, vi alla sidor vända

Nu är sagan slut för denna gång

och som vanligt avslutar vi med en sång...

Puss och KrAm och nyp i stjärten önskar lilla Sessan på Ärten  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Insåg att det var så länge sedan jag bloggade sist att jag inte ens kommer ihåg när... Önskar mig lite mer av detta året. Känns som förra året var ett mellanår i alla avseenden.  Nytt år och det innebär även nya möjligheter. Möjligheter att göra ...

    Under stjärnornas himmel och månskenets ljus, drogs flickan till träden och skogarnas sus. Hon gick ner till myren med sin olycklighet, till det dimhöljda tjärnet med sin bottenlöshet. Mossan var mjuk och hon gick med bara fötter, d...

Det var en gång en busmus som bodde i ett litet hus. Hon gick och la sig ensam nästan varje kväll trots att hon var jättesnäll. Men en dag fick musen nog hon tog sitt pcik och pack och drog. Hon åkte in till stan och tog in på hotell oc...

Nu ska jag tönta mig lite, leka fjortis och har skrivit en kärleksdikt! Känner mig nämligen väldigt poetisk för tillfället, haha!!! Ha en fin helg alla glad vänner!      I en längtan så stor det går inte att beskriva, kan det starkaste av hjärt...

April har alltid varit en bra månad för mig. On the edge to summer but still spring. Allting bara väntar på lite värme så att det händer saker... Säger som Karin Boye; Visst gör det ont när knoppar brister!   Och visst är det så att vissa datum g...